Ryttar-VM

Vart fjärde år arrangeras ryttar-VM och världseliten inom ridsport samlas och tävlar. Det är det största ridsportarrangemanget, förutom OS, och hålls samma år som vinter-OS, så att ryttarna vartannat år har en tävling där alla länder tävlar mot varandra. Det första gemensamma ryttar-VM hölls 1990 i Stockholm. Ryttar-VM i Stockholm blev en framgång för ridsporten och sedan dess har det arrangerats åtta evenemang.

Publiksport

ryttar-VM tävlas det i åtta grenar: dressyr, banhoppning, fälttävlan, distansritt, reining, voltige, paradressyr och körning. Ridsport är en stor publiksport, men också en sport med en kunnig och intresserad publik. Åskådarna hejar fram alla ekipage och oavsett nation visar både åskådare och medryttare respekt för vinnaren – alla vet vilket arbete som ligger bakom en topprestation. För den som inte kan så mycket om hästsport är det ändå ett givande arrangemang att gå och titta på: fina arenor, svåra idrottsprestationer, vackra hästar och trevlig stämning. Oavsett hästintresse är det en lyx att få sitta i publiken en solig dag i sköna kläder, solglasögon, en dkny väska och något läskande att dricka. Det finns alltid en kunnig person i närheten som gärna förklarar de olika grenarna och kan berätta något intressant om ryttare eller häst.

Ryttar-VM:s ridsportgrenar

I dressyr och paradressyr tävlar ekipagen i lydnad och gymnastik: hästarna är oerhört vältränade och lyssnar till ryttarens minsta rörelse. Det är i dressyren som de vackra rörelserna passage och piaff utförs. Paradressyr är dressyr för ryttare med funktionsnedsättning. Grenen reining är också en slags dressyr, men med westernridning. Alla moment utförs i galopp och ryttaren rider med lösa tyglar och målet är att visa upp kontroll och samarbete. Reining är dressyrens slalom – det händer mycket och är fartfyllt.

Grenen voltige är en slags gymnastik för ryttare, voltigörer. En häst galopperar i en cirkel och voltigörerna hoppar upp på hästen från marken och gör sedan olika konster på hästen. De tävlar både i lag och individuellt. I lagtävlan är de flera personer som gör konster på hästen samtidigt: de kan t.ex. stå upp och lyfta upp varandra i luften – samtidigt som hästen lydigt galopperar runt.

Distansritt är ryttar-VM:s maraton. Häst och ryttare ska tillryggalägga 160 km på en dag. Under ritten finns flera veterinärstationer som hästarna måste klara för att gå vidare. Ryttaren måste under hela ritten ha hästens hälsa i fokus.

En mäktig gren att titta på är fälttävlan, särskilt terrängritten. Under fälttävlan tävlar ekipagen i tre grenar: dressyr, terrängritt med fasta hinder i terräng och banhoppning. Hoppningen och dressyren är på hög nivå, men inte lika hög som i särskilda grenarna banhoppning och dressyr. I grenen körning ingår också tre moment som ska bedömas: dressyr, maraton och precision. Det är alltså som en fälttävlan, men med en kusk och ett fyrspann – fyra hästar som drar en vagn. Körning är en mäktig sport att titta på, särskilt då ett körekipaget kör förbi i full galopp.

Ryttar-VM avslutas alltid med banhoppning. Först ska lagtävlingen avgöras, då olika nationer tävlar mot varandra med lag om fyra ryttare. De bästa ryttarna går sedan vidare till den individuella banhoppningen, vars final också är ryttar-VM:s avslutning.