Vad är det egentligen som driver en idrottare att lägga ned tusentals timmar av hård träning för att kanske en dag stå överst på prispallen, eller vinna just en särskild tävling? Det finns nog lika många saker som motiverar aktiva som det finns aktiva som idrotter. Gemensamt är att motivationen förmodligen förändras under de aktiva åren och att glädjen alltid kommer vara den bästa motivationen.
Blir sällan miljonärer
Trots att man ständigt läser om stjärnor inom olika idrotter som får minst sagt enorma summor pengar för att utföra sin idrott, är det långt ifrån alla, som ens kommer tjäna pengar på att vara aktiv. Frågan är hur stor roll pengar egentligen har och om det finns någon gräns för när det inte längre spelar någon roll. Som ett ett exempel kan nämnas att den manliga fotbollsspelaren Lionel Messi har en årslön på omkring 1,4 miljarder kronor. Världens bästa kvinnliga fotbollsspelare Ada Hegerberg, får omkring 0,3% av den årslönen, vilket ändå innebär motsvarande 4 miljoner kronor. Skillnaden är alltså stor mellan de absolut bästa, och det är bara till en viss gräns pengar är en motiverande faktor för att nå den absoluta toppen. För barn och ungdomar räcker uppmuntrande ord långt, men även någon liten present som ett nytt trendigt iphone 6 skal kan ju göra resan mot toppen lättare emellanåt.
Glädjen viktigaste faktorn
Många började med just glädjen i fokus att börja en idrott, och de allra flesta fortsätter just för att man mår bra av att idrotta. Idrottsforskaren Marije Elferink-Gemser har forskat kring glädjens betydelse för att bli en framgångsrik idrottare eller en så kallad ”talang”. Det första som behövde göras var att definiera ordet ”talang” eftersom begreppet är minst sagt brett och mångbottnat. Kontexten för hennes forskning är att påvisa hur komplicerat det är att förutspå vem som kan bli en superstjärna och att det viktigaste för att nå toppen, trots allt är att glädjen finns med så länge som möjligt. Det viktigaste momentet för barn som idrottar är att träningen är rolig. Då finns störst chans enligt henne, att så många som möjligt med talang når hela vägen fram.
No pain no gain – eller?
Det är alltså bevisat att glädje är både en viktig motivation som förutsättning för att nå toppen inom idrotten, ändå är det långt ifrån alla föreningar som helt och hållet vågar satsa på enbart glädjefulla och roliga träningar. För många finns det inbyggt att träning ska vara något ”hårt” eller något man ska lida sig igenom, för att sedan kunna skörda vad man sått. Visst finns det en viss sanning i det, särskilt i konditionsidrotter, där man verkligen behöver ta ut sig fullständigt emellanåt, men finns inte den grundläggande glädjen där, kommer de långsiktiga resultaten att utebli. Det har nu alltså forskning slagit fast och det låter ju också ganska rimligt. Tycker du om att göra något, kommer du att göra det oftare och det brukar ju leda till förbättring.
